
Bilderna visar en allroundhund efter några lyckade dagar 1998. De föreställer SU(dg)CH SNJ(d)CH SNJ(g)CH Sönnarönas Facit och hans resultat en lyckad vecka. Vi började med ett gryt med tre ingångar i en granbacke. Facit gick in och fick omgående kontakt som resulterade i stånd ca 1,20 meter ner. Då vi kom ner och plockade bort Facit tittade galten omedelbart fram. Då vi lyfte upp den så kom suggan fram på direkten. Lite senare samma vecka ringde Stefan och undrade om vi skulle komma och testa ett gryt som han hittat. Det blev på nytt stånd på ca. en meters djup där vi sköt grävlingen. Eftersom det var två hål kvar vid samma gryt så provade vi dem med för säkerhets skull. Vi fick stånd på nytt och förstod inte förrän vi var nere i grytgången att det var en räv som Facit ställt den här gången. Räven var alldeles för snabb för att skjutas med revolvern så Stefan tog plats mellan ett par av grytöppningarna. När jag tog upp Facit blev det fart på räven men Stefan var snabb vid öppningen och räddade dagen(fast han behövde båda piporna).
Seffleper
I november 2000 var vi och idkade viltvård hos Lars Nyman i Grums. I det här fallet hade vi loss både Facit och Geisha och de ligger ca. 1/2 meter nedanför Per med fast stånd. Efter ett tag kom Geisha upp och det var Facit som malde på tills vi kom ner till gången.

I en kammare hade tre grävlingar lagt sig och de kom allteftersom vi lyfte bort hunden. På den dåliga bilden ligger tre grävlingar mellan mig och Per som har Facit medans jag håller i Geisha. Ett riktigt blötväder var det men grävandet håller en varm trots allt.

Man kan ju inbilla sig att det bara är att släppa en förliggare och vänta tills den skällt fast grävlingen och då gräva sig ned för att avliva grävlingen. Så här glad ser Urban hasselberg ut efter att vi grävt två nedslag på ca. 2 meter vardera. I det sista kom vi lite snett så jag grävde mig in mot ståndskallet och hamnade rakt i sidan på grävlingen, som jag först trodde var Facit nere i mörkret, ända till den vände huvudet mot mig. Grävlingen drog och jag hann inte skjuta. Vart den tog vägen vet vi inte och Facit fångade vi när han skulle hämta andan en timme senare i en öppning.

Så här kan en viltstörning sluta vid spårträning. Jag var ute med Geisha och tränade spår(det är ju modernt)när hon vinklade av spåret och gick in i ett tätt granbestånd. När jag matat ut all lina så började hon skälla. Jag kröp efter in i beståndet där linan försvann in under en sten. Jag lyckades få ut henne och stack hem efter utrustning samtidigt som jag ringde Urban som självklart var intresserad. Det slutade med att vi väckte grävlingen för andra gången den dagen och den var inte alls glad över det. Den körde ut Geisha ur grytet(som var 7-8 meter långt och ca.1 meter djupt)vid ett par tillfällen. Viltspåret? Vi fick en öppenklasstvåa till slut.2001

Anders Månsson hade inte varit med på grytjakt någon gång så jag var hos honom och hans kompis en dag i september 2001. Vi gick tomma på de första två ställena men i det tredje som bestod av ett hål blev det kontakt för Facit direkt innanför hålet. Det drog sig ca.5 meter bortåt där det blev stånd. Vid nedslaget ,som inte var mer än 3 decimeter !, kom vi ned till suggan och bakom henne var det en till som kikade fram. Det skulle vara lagstadgat med sånt djup på grytgångarna!

Grytjakt är en riktig familjesysselsättning. Det här hålet är nästan tre meter djupt ! Det grävdes av juniors storebror Torbjörn och hans syster Kerstin och mig. Det värsta var att vi fick inte grävlingen heller. Vid ett nytt släpp tog jag och Torbjörn däremot en stor galt på ca. en meters djup men då hade kameran lagt av.

I vinter kom med jämna mellanrum rapporter om Pentis eskapader i skogarna med Sönnarönas Tequila som är född 2001. Det jagades både över och under marken, även när tjälen lagt sig som synes!

Sönnarönas Tequila med husse Penti Oksa gjorde gryten osäkra såväl sommar som vinter! Dessutom jagar de även rå vilket ger en lång jaktsäsong. Se fliken tax på drev.

I höstas var vi åter i Örje för att testa dom norska grävlingarna, den här gången med Urbans unghane Xett.

I november var jag, Urban och Björn Andersson i Grums med Björns hund Sönnarönas FG Pajas för att kika på några gryt. I det här rätt vidsträckta fick vi stånd och när vi kom ner jobbade pajas med en halv kubikmeter hö. Jag hjälpte honom att plocka bort höet och han smet iväg tre meter till i gången där vi efter ett nytt nedslag sköt grävlingen.

SJ(D)CH Sönnarönas FG Pajas med byte i slutet på augusti. Den här sköts vid 23-tiden på kvällen i ett gryt där vi började jaga 19:30. Jag hade som tur var 4 ficklampor med mig. På hemvägen tappade vi framvagnen på min gamla jaktsaab. Kan säga att den natten var dryg....

Sista helgen i mars 2007 var vi nere på klappjakt på Värmlandsnäs. 106 jägare mötte upp! Jag stod på pass första såten och fick sju rådjur på mig. Man sköt på två rävar och fick den ena så jag spårade med Viagra(vid min högra hand)och vi kom fram till ett gryt i en jordkulle med flera hål runtom. Urban och jag tog plats mitt uppe på kullen rygg mot rygg och så började karusellen. När en kvart gått släppte jag Geisha(vid min vänstra hand)också och en ännu värre karusell, som ibland gick ner riktigt på djupet,tog vid. Efter ca. tjugo minuter kom mickel som skjuten ur en kanon ur hålet(till höger om Geisha)och vinklade skarpt till vänster så första skottet var både till höger och bakom men sen hann jag ikapp! Skönt med eftersök som slutar bra.

Ibland kan det vara både djupt och hårt i markan där vi gräver. När dessutom grävlingen inte vill ligga still och till slut förskansar sig i en lång blindgång så är lättnaden stor då man äntligen kan komma till avslut. Vi har haft nere mor Viagra och dotter Yima samtidigt för att till slut få stopp och som synes är hålet rätt djupt också...

Mats&Ola på Mörtnäs hade aldrig sett grytjakt. Vi släppte Viagra och fick stånd 4-5 meter från ingången. Det var knappt metern ner och då vi kom till gången hade grimbart proppat den full med bomaterial. Vi hade hört hur Viggan grävt medan vi grävde oss ner så lite beredd på det scenariot var vi. Vi kopplade hunden och efter en liten stund började det vicka så smått i gräshögen och en grävling kikade fram.

Det här grytet vittjades 21/12-2009. Det var ca 5 cm tjäle men sen gick det att gräva. Vi hade kontakt först och grävde oss ner 1,60- 1,70m då Yima kom ut och sökte ner i annan gång. När vi kom ner i gången så gick hon in ca 1,5 m men backade bara ut. Vi bytte hund till mor Viagra men hon gick också in och gnällde lite varefter hon backade ut. Inget bomaterial hade vi sett men vi kopplade hunden och grävde oss ner där hon gnytt, ett märke hade vi gjort uppe i snön som tur var. Till slut kom Urban ner i ett mjukt lager med sandblandad jord där gången skulle kunna vara. Efter att ha tagit bort 3-4 dm grus i gången så fick Urban ett möte med en galt som började sprätta grus för att fortsätta gräva igen sin gång. Inte konstigt att hundarna uppträdde lite konstigt, de hade inte en chans när galten stängde igen gången med mängder av grus! Jag har aldrig sett en så igengrävd gång tidigare och dessutom helt utan bomaterial som kunde skvallra lite om vad som var på gång.